Vi har publicerat en rapport om projektet “Allmänheten och naturvård - Biologg, medborgarforskning och biologisk mångfald”, ett Vinnova-finansierat projekt som vi utförde tillsammans med SLU Artdatabanken under 2021. Projektet handlade om att tillgängliggöra fynd av arter som rapporterats via appen Biologg via SLU Artdatabankens tjänster så att de kan användas för forskning och naturvård. Projektet resulterade i att det nu finns över 80 000 fynd tillgängliga via bland annat tjänsten Fyndkartor, en del av Artfakta.se.
I rapporten tar vi bland annat upp utmaningar med öppna data och GDPR, hur gamification och appar kan användas för medborgarforskning, samt diskuterar vilka möjligheter som finns för att använda Biologg som ett verktyg för utbildning, forskning och naturvård, t.ex för kartläggning av invasiva arter.
Nu finns fynden som loggas i Biologg tillgängliga i SLU Artdatabankens Fyndkartor. Fyndkartor är en del av Artfakta.se där naturvårdare, forskare och andra kan söka och filtrera fynd av arter från olika datakällor för att få en överblick över deras status.
För att söka bland Biologgs fynd, välj art, tid och område, bocka i rutan “Biologg” under “Projekt och datakällor” och klicka på “Visa fynd”.
Julen närmar sig och då kan det vara mysigt att sitta hemma och pyssla medan snön yr utanför. Här är ett mönster till en julkrans som du kan hänga på dörren eller på väggen hemma. Kanske en sista minuten-julklapp till nån du tycker om? Vi gjorde den med rörpärlor av märket Hama, längre ner kan du se en lista på vilka färger som ingår i mönstret. Du behöver fyra stycken normalstora pärlplattor för att lägga kransen. Du kan också använda samma mönster för att göra ett korsstyngssbroderi.
Mönster
Färger på rörpärlor (Hama)
01 White 05 Red 06 Pink 10 Green 17 Grey 18 Black 21 Light brown 27 Beige 30 Burgundy 75 Light nougat 76 Nougat
Den 21-24 Maj genomförde vi en nationell BioBlitz i Biologg för att uppmärksamma Den Biologiska Mångfaldens Dag som firas varje år den 22 Maj. En BioBlitz är ett event där deltagare försöker hitta så många arter som möjligt under en viss tid.
Resultat
Under BioBlitzen fick vi in sammanlagt 628 fynd där klart flest var fynd av växter, med ryggradslösa djur som den näst mest populära kategorin. Totalt loggades 310 olika arter.
De flesta fynden loggades i mellersta och södra Sverige, med några fynd loggade längre norrut, enstaka fynd på Öland och Gotland samt ett fynd i Danmark.
När det är dåligt väder kan det vara frestande att stanna inne, men om man vill hitta intressanta arter kan det bara bra att passa på när det är blött ute. Här är några tips på arter som kan vara lättare att hitta just när det regnar.
Vanlig groda
Vanlig groda
Precis som det låter på namnet är Vanlig groda den vanligaste grodarten i Sverige men det finns sju grodarter till, även om man kanske inte stöter på dom så ofta. Den vanliga grodan brukar bli mellan 5-9 cm lång och varierar i färg mellan beige, brun och brungrön.
Vanlig padda
Vanlig padda
Vad är det för skillnad på grodor och paddor? Det man kallar paddor är egentligen ingen egen artgrupp utan bara ett namn på groddjur som ser ut på ett visst sätt. Paddor har torr, vårtig hud medan grodor är mer släta och blöta, och paddorna brukar krypa fram istället för att hoppa. Förutom vanlig padda finns det även två andra paddor i Sverige, men dom är inte så vanliga.
Mindre vattensalamander
Mindre vattensalamander
Salamandrar kan ibland kallas för “vattenödlor”, men de är inte alls ödlor utan stjärtgroddjur. Den mindre vattensalamandern kan bli upp till 10 cm lång och lever nära vattensamlingar, där den ofta gömmer sig under stenar, nedfallna kvistar eller liknande. På natten kommer den fram och jagar.
Större vattensalamander
Större vattensalamander
Den större vattensalamandern kan bli upp till 16 cm lång och är orange-gul med svarta fläckar på undersidan. Den är inte lika vanlig som den mindre vattensalamandern.
Svart skogssnigel
Svart skogssnigel
Den svarta skogssnigeln kan man ofta se ute när det regnar då den gärna tar chansen att förflytta sig när det är blött ute. Den svarta skogssnigeln kan bli upp till 12 cm lång. Många som ser denna snigel i sin trädgård tar död på den då man tror att den äter upp ens trädgård på samma sätt som mördarsnigeln, men tvärtom är den svarta skogssnigeln nyttig att ha i sin trädgård för att den bara äter döda växter och svamp.
Vinbergssnäcka
Vinbergssnäcka
Det man ofta brukar kalla för sniglar är egentligen snäckor, då sniglar enligt den vetenskapliga beteckningen aldrig har skal. Vinbergssnäckan är lätt att känna igen då den är vår största snäcka, den kan bli upp till 10 cm lång. Den har en ljus kropp och skalet kan vara brunt till grågult. Vinbergssnäckan går faktiskt att äta och odlas bland annat i Frankrike, men att äta vilda snäckor är ingen bra idé då dom kan ha parasiter.
Trädgårdssnäcka
Trädgårdssnäcka
Detta är en vanlig snäcka med ett skal som är ca 20 cm stort. Skalet är oftast brun-svartrandigt med inslag av gult eller brunrött, men kan också ha skal som är helt gula eller bruna. Man kan känna igen den på att kanten längst ner där huvudet sticker ut har en ljus färg.
Parksnäcka
Parksnäcka
Parksnäckan kallas ibland för “brunläppad trädgårdssnäcka”, vilket är en bra beskrivning på hur man känner igen den. Den är väldigt lik trädgårdsnäckan med skillnaden att kanten på skalet är mörk istället för ljus.
Fläcklundsnäcka
Fläcklundsnäcka
Fläcklundsnäckan är ungefär lika stor som trädgårdssnäckan. Den är mörkt brun och har ett skal som är brunt med ljusa fläckar.
.jpg)
.jpg)
