ALLMÄNHETEN OCH NATURVÅRD

Biologg, medborgarforskning och biologisk mångfald

Ett Vinnova-finansierat samarbetsprojekt mellan Overstellar Solutions AB och SLU Artdatabanken

Sammanfattning

I denna rapport sammanfattas resultatet av det Vinnova-finansierade projektet “Allmänheten och naturvård: Biologg, medborgarforskning och biologisk mångfald”. Projektet var ett samarbete mellan företaget Overstellar Solutions AB (Overstellar), som utvecklat appen Biologg, och SLU Artdatabanken (Adb), som är en viktig förvaltare av biodiversitetsdata i Sverige. Syftet med projektet var att göra allmänheten mer delaktig i naturvård och forskning om biologisk mångfald genom att göra det lättare att bidra med fynd och data om arter. Projektet utfördes under tidsperioden november 2020 till december 2021. Deltagare i projektet var två representanter från Overstellar som var med under hela projektet samt ett antal deltagare från Adb som deltog i varierande grad under projektets gång. Projektet leddes av Overstellar. Overstellars fokus under projektet var att implementera en lösning för att exportera fynddata till Adb och att utveckla funktionalitet i appen för att öka användbarheten av datan som samlas in från ett forsknings- och naturvårdsperspektiv. Ett annat viktigt fokus var att uppdatera användarvillkor och integritetspolicy för appen för att säkerställa att användarnas data hanteras korrekt och att informera användarna om vad delandet av datan till Adb skulle innebära. Fokus för Adb var att analysera datan, bidra med insikter om behov och vidareutveckla existerande system för att göra det möjligt att tillgängliggöra Biologgs fynddata via sina tjänster. Projektet resulterade i att över 70 000 fynd som samlats in via Biologg nu finns tillgängliga för allmänheten, forskare, naturvårdare, länsstyrelser och andra myndigheter. Flera nya funktioner och förbättringar infördes i appen Biologg som förhoppningsvis kommer att bidra till att förbättra kvaliteten på datan. Att fynd från Biologg nu finns tillgängliga öppnar upp för många framtida möjligheter för samarbeten och vidareutveckling för Biologg, och de metoder och verktyg som har utvecklats kommer även underlätta för andra tjänster eller projekt att bidra med medborgarforskningsdata till Adb i framtiden.

Inledning

Bakgrund

Vinnova Civic Tech

Civic Tech var ett erbjudande från Vinnova som syftade till att ge finansiering till projekt där man med hjälp av digital teknik skulle stärka förtroendet mellan medborgare och offentlig sektor. Man efterlyste idéer för hur man skulle kunna fördjupa medborgarnas engagemang och öppna upp den offentliga förvaltningen.

Detta projekt var ett av de projekt som fick finansiering via denna utlysning. Målet för projektet var att tillgängliggöra de fynd som samlats in via appen Biologg via Adb:s tjänster så att de kan användas av forskare, naturvårdare, länsstyrelser och myndigheter. Syftet med detta var att göra det enklare för medborgare att bidra med data som kan användas som beslutsunderlag av offentlig sektor och på det sättet göra allmänheten mer delaktig i naturvårdsbeslut.

Biologg - naturen som ett spel

Biologg är en app för iOS och Android som har syftet att uppmuntra medborgare att lära sig mer om naturen genom att samla på observationer av arter. Appen använder sig av gamification (spelifiering) för att engagera användarna med hjälp av t ex poäng, nivåer och utmaningar. Utmaningar i appen handlar ofta om att logga specifika arter inom en särskild artgrupp, familj eller i ett särskilt habitat. Appen är utvecklad av och drivs av företaget Overstellar Solutions AB och finns sedan sommaren 2019 att ladda ner på App Store och Google Play. Appen är helt gratis att ladda ner och använda.

Idén till appen kom till under det statligt arrangerade hackathonet Hack for Sweden som ägde rum i april 2018. Hackathonet arrangeras varje år och handlar om att skapa nya lösningar som använder sig av öppna data från olika myndigheter. Under hackathonet presenterade Team Overstellar en idé om att skapa en natur-app med hjälp av öppna data från Adb. Idén blev ett av de vinnande bidragen, så efter hackathonet valde Overstellar att fortsätta med att utveckla idén till en fungerande app. Utvecklingen av appen tog lite drygt ett år och finansierades till största delen med egna medel. Hösten 2021 hade appen ca 6500 registrerade användare som samlat in 75 000 fynd runt om i Sverige.

Appen använder sig av API:er från Adb för att visa namn och släktskap hämtade från Dyntaxa (Svensk taxonomisk databas). Appen visar också faktatexter om arter som hämtas från Adb och Wikipedia och bilder från Wikipedia.

Appen har ingen automatisk funktion för att föreslå fynd (såsom bildigenkänning) men användare kan hjälpa varandra att identifiera fynd genom att ge förslag eller bekräfta en annan användares artbestämning. Användare kan också anmäla andras fynd ifall de är felaktiga eller om de bryter mot appens användarvillkor.

Observationsdatan för varje fynd består av ett eller flera foton, en artidentifiering, tid och GPS-position. När ett nytt fynd loggas hämtas tid och plats automatiskt, men användaren kan ändra informationen om den av någon anledning saknas eller är felaktig. Ett fynd kan loggas på artnivå (“sjuprickig nyckelpiga”) eller som en artfamilj (“nyckelpigor”). Användare kan också välja att logga ett fynd som “osäker artbestämning” om de inte är helt säkra på att deras artbestämning stämmer. Det är obligatoriskt att ha med minst en bild när ett fynd loggas, då bilderna används som ett sätt att verifiera att observationen stämmer.

SLU Artdatabanken

SLU Artdatabanken (Adb) är ett kunskapscentrum för arter och naturtyper och arbetar för “en rik och känd natur”. Adb bygger upp strukturer för övervakning, datainsamling och analys av tillståndet för biologisk mångfald i Sverige. Adb tillhandahåller flera tjänster, bland annat Artfakta (där man kan läsa information om Sveriges arter), Artportalen (en tjänst där medborgare kan rapportera in sina egna fynd av arter), och Fyndkartor (en del av Artfakta där man kan kan söka efter fynd och visa utbredningen på en karta). Innan projektet inleddes var de fynd som visades främst de som kom från Artportalen, plus en del andra källor från andra forskningsprojekt. Det fanns inget sätt för en helt utomstående aktör att dela med sig av fynd av arter.

Medborgarforskning

Medborgarforskning handlar om att ta hjälp av allmänheten för att undersöka olika frågor. Det kan vara ett mycket effektivt verktyg när man behöver samla in stora mängder data som skulle vara svårt eller omöjligt för forskarna själva att samla in. Förutom att hjälpa forskare så har medborgarforskning också den positiva effekten att medborgare känner sig mer delaktiga, och kan bidra till att öka förståelsen och förtroendet för vetenskap.

Medborgarforskning är ett viktigt redskap för att bevara den biologiska mångfalden. Genom att privatpersoner samlar in observationer av djur, växter, insekter m.m i naturen kan man få en överblick över utbredningen av olika arter i landet, vilket kan användas som underlag för naturvårdsbeslut eller forskningsstudier. Det kan t.ex handla om att skydda arter eller naturområden, bekämpa invasiva arter eller förbjuda bekämpningsmedel. Med hjälp av medborgarforskning kan man också öka engagemanget och förståelsen för biologisk mångfald bland allmänheten.

Gamification

Gamification eller spelifiering är en metod där man använder sig av spelelement i ett sammanhang som normalt inte förknippas med spel. Syftet är att öka användarnas engagemang och motivation. Gamification har ofta använts i ett kommersiellt syfte men det finns också många exempel där det använts för exempelvis terapi eller för att uppmuntra vissa beteenden som t.ex motionerande. Spel och gamification har också använts i samband med medborgarforskning, till exempel spelet Foldit, som är ett pusselspel där spelarna hittar nya sätt att vika proteiner. En annan metod för att ändra beteenden är nudging, där man på olika vis påverkar vilka val människor gör genom att göra det önskvärda valet enklare eller roligare. Exempel på nudging kan vara att placera bönor och grönsaker bredvid köttdisken för att uppmuntra minskad köttkonsumtion, eller att erbjuda äpplen skurna i klyftor vid skolbespisningen för att få fler barn att äta frukt.

Vad kan gamification användas till i naturforskning?

Det finns flera plattformar idag där medborgare kan samla in observationer av arter, förutom Adb:s webbaserade tjänst Artportalen finns bland annat den internationella appen iNaturalist som skapats av California Academy of Sciences och National Geographic Society. De flesta av dessa appar tilltalar dock främst personer som redan har ett stort intresse för djur och natur, vilket får en påverkan vilken typ av fynd som samlas in. Exempelvis har Artportalen en väldigt stor andel användare som är intresserade av fågelskådning, vilket innebär att en majoritet av observationerna som rapporteras i databasen är av just fåglar. Mer naturkunniga användare kan också vara mindre intresserade av att rapportera vanliga arter, vilket kan skapa kunskapsluckor där det inte finns tillräckligt med data.

Syftet med Biologg var att nå fler personer som inte är så kunniga om djur och natur genom att använda gamification för att engagera användarna. Med hjälp av belöningar som poäng och utmaningar kan man till viss del styra vilka arter som loggas och på så sätt hjälpa till att jämna ut tillgången på observationsdata i olika artgrupper. Genom att göra det enklare och roligare att logga fynd kan man också nå ut till en större målgrupp. 2016 släpptes mobilspelet Pokémon Go och blev genast en stor succé världen över. I en forskningsrapport från samma år spekulerade man i hur spel som Pokémon Go skulle kunna användas för medborgarforskning. I ett stycke i rapporten konstaterade man:

“på tre dagar samlade Pokémon Go-spelarna in lika mycket data om virtuella djur som naturforskarna har samlat in på 60 år”

Det är förstås svårt att skapa ett spel med samma genomslagskraft som Pokémon Go, men det visar i alla fall på vilken potential som finns i att använda spel för medborgarforskning.

Projektets utmaningar

Datakvalitet

Ett viktigt fokusområde under projektet var att undersöka kvaliteten på de fynd som samlats in i appen, eftersom detta har en stor betydelse för att datan ska vara användbar i naturvårds- eller forskningssyfte. Eftersom appen Biologg främst riktar sig till personer som har begränsade kunskaper om djur och natur finns det en risk att fynden har lägre kvalitet. Det kan vara så att användarna inte vet hur man känner igen en art och artbestämmer fel, tid och plats kan bli fel eller så kan användare medvetet “fuska” med lånade bilder eller genom att logga ett fynd som en art fast det bara är en sten osv. Att appen använder sig av spelifiering kan öka risken för att användare fuskar för att få fler poäng eller klara utmaningar. Tidigt i projektet gjordes en analys av Biologgs fynddata av Adb, som kunde visa ett antal uppenbart felaktiga fynd. Under projektets gång identifierades flera möjliga fokusområden för att förbättra kvaliteten:

• Minska risken att användare loggar arter som inte finns i artdatabasen: Eftersom appen använder sig av Adb:s artdatabas Dyntaxa kan man bara logga arter som lever vilt i Sverige. Det innebär att om användare försöker logga t.ex krukväxter eller tama djur så finns inte dessa i databasen, vilket leder till att fynden loggas antingen som “oidentifierad” eller under ett felaktigt taxon.

• Minska risken att användare fuskar eller loggar felaktiga fynd: Syftet med appen är att göra det så enkelt och tillgängligt som möjligt för privatpersoner att logga fynd av arter. Det innebär också att det är möjligt att medvetet logga fynd som är felaktiga. Utmaningen här är hur man kan påverka användarnas beteende så att de blir mindre benägna att logga felaktiga fynd utan att bestraffa användare eller försvåra användandet av appen.

• Göra det lättare att artbestämma: Appen har idag ingen inbyggd hjälp för artbestämning som exempelvis bildigenkänning utan använder sig av en sökfunktion för att hitta arter i artdatabasen. Detta gör att det kan vara svårt för nybörjare att själva identifiera rätt art.

• Göra det lättare för andra användare att bekräfta andras artbestämning eller föreslå annan artbestämning: Appen hade redan innan projektets början en funktion där användare kan hjälpa varandra att identifiera fynd genom att ge förslag på arter. En annan funktion för att verifiera kvaliteten på fynd som används i den internationella appen iNaturalist är att även låta användare bekräfta fynd som är korrekt artbestämda. Detta skulle kunna användas som ett sätt att skilja ut fynd som med högre sannolikhet är korrekta.

• Förbättra möjligheterna att ändra fynddata i efterhand: När man loggar ett fynd i appen sparas tid och plats automatiskt. Detta gör det snabbt och smidigt att logga fynd i appen, men det kan bli fel i vissa situationer. Exempelvis kan tid och plats saknas eller bli fel om en användare laddar upp en bild tagen med en annan kamera än den som är inbyggd i telefonen. Exaktheten för platsen kan också variera beroende på användarens telefon och inställningar.

• Uppmuntra användare att logga mer “värdefulla” fynd: För att öka chansen att datan som samlas in via Biologg kommer till användning skulle man kunna uppmuntra användarna att logga arter som är mest användbara för naturvård eller forskning. Exempel på detta skulle kunna vara invasiva arter, rödlistade arter eller signalarter. En utmaning med detta är att t.ex rödlistade arter kan vara svåra att både hitta och identifiera.

Delning av data, upphovsrätt och GDPR

En av de mest komplexa utmaningarna i projektet var hanteringen av persondata och upphovsrätt för bilder när fynddata delas med Adb. För att värna om användarnas integritet och inte samla in mer data än nödvändigt behöver användare inte uppge sitt namn när de skapar ett konto i appen, men för att kunna dela bilder krävs det att man uppger upphovsman enligt svenska regler om upphovsrätt. För validering behöver Adb även kunna kontakta personen som loggat ett fynd.

Ökad delaktighet och kommunikation med medborgare

För att öka transparensen och engagera medborgare i att bidra med data om arter finns ett behov av att kunna kommunicera och återkoppla till medborgare från offentlig sektor. Ett exempel är vid rapportering av invasiva arter där man dels skulle man kunna kommunicera tydligare om vilka arter som behöver rapporteras in och hur man känner igen dessa, samt dels skulle kunna återkoppla till rapportören om vilka åtgärder som utförts efter att en invasiv art rapporterats.

Resultat

Under projektet utfördes flera gemensamma workshops med representanter från både Overstellar och Adb med fokus på projektets olika utmaningar. Dessa handlade dels om att förstå och kartlägga behov och möjligheter för själva datainsamlingen, dvs vilka typer av fynd och vilka beteenden som skulle kunna ge mest nytta för forskning och naturvård, dels om rent tekniska möjligheter. Dessa workshops bidrog till att både Overstellar och Adb fick bättre förståelse av utvecklingsbehoven och utgjorde grunden för det fortsatta arbetet i projektet.

Förbättringar av appen

Ett antal funktioner infördes eller förbättrades i appen för att öka kvaliteten på fynden som delas med Adb.

Förenkla artbestämning

Flera förbättringar gjordes i appen för att göra det lättare för användarna att logga rätt art:

• Byte av artgrupp för fynd i efterhand. Innan projektets början fanns ingen möjlighet att byta artgrupp för ett loggat fynd, varken för användarna själva eller för de som föreslog arter. Detta innebar att man inte kunde föreslå rätt art om en användare loggat ett fynd i fel artgrupp (t.ex. loggat en snigel i artgruppen Fiskar istället för Ryggradslösa djur).
• Tydligare beskrivningar av artgrupper för att minska risken för vanliga fel vid loggning av fynd.
• Omdesign av artbestämningsflödet: “breadcrumbs” för att stega upp och ner i artträdet.

• Visning av fakta direkt när man valt en art.
• Sortering av arter efter vanligaste loggade istället för alfabetiskt.

• Vanliga arter i området - ge användarna förslag på arter som andra användare har loggat i samma område vid samma tid.
• Möjlighet att välja “osäker artbestämning” för att få användare att våga artbestämma, uppmuntra andra att föreslå arter samt markera att ett fynd kan vara felaktigt identifierat.
• Ny funktion för att bekräfta att andra användares fynd är korrekta. Denna funktion kan senare användas för att filtrera ut fynd som med större sannolikhet är korrekta. Inspirationen till denna funktion kom från en liknande lösning i appen iNaturalist, där ett visst antal “bekräftelser” krävs av flera andra personer för att ett fynd ska klassas som “research grade”. Vi valde att i ett första steg inte definiera något antal utan införde funktionen som ett test för att undersöka hur användarna interagerar med den. I ett första steg ska vi mäta hur många fynd som bekräftas och undersöka om det påverkar kvaliteten på fynden. Om funktionen inte används i tillräckligt stor utsträckning kan vi behöva införa ytterligare funktioner för tydliggöra syftet och öka användarnas motivation, t.ex. med hjälp av utmaningar eller poäng.

“Värdelösa” fynd och brott mot användarvillkoren

Appen har ett antal regler för hur man ska logga fynd som finns beskrivna både i appens användarvillkor och i själva appen. Trots detta händer det att användare bryter mot reglerna, vilket i regel resulterar i att fyndet tas bort (förutsatt att det upptäcks). Under projektet analyserades de vanligaste beteendena med syfte att hitta lösningar för att minska problemet.

• Tama djur och krukväxter: En analys av loggade fynd i Biologg visade på ett användarbeteende där många valde att testa appen genom att t ex logga sin katt, hund eller krukväxt. Problemet med detta är att dessa fynd inte har något vetenskapligt värde, och eftersom artdatabasen i appen utgår ifrån vilda arter går det inte att hitta korrekt art om man loggar tamdjur eller krukväxter. Användarna kan därför logga t ex hundar som “hunddjur”, vilket blir missvisande då man inte kan veta om fyndet syftar på en hund eller en varg utan att granska varje fynd för sig.

• Fynd av annat än arter: Ett annat beteende som (förmodligen) främst yngre användare observerats göra är att logga fynd av saker som inte är arter, t ex mjukisdjur. Detta får ungefär samma effekter som fynd av tama djur.

• Bilder på människor: Att fotografera sig själv eller sin kompis är också något som framförallt nya användare kan göra, ofta med artbestämningen “oidentifierat däggdjur”. Detta är främst ett problem på grund av GDPR, då det inte är tillåtet att ladda upp bilder på personer utan deras godkännande.

• Stulna bilder och medvetna felloggningar: Ett fåtal användare har loggat fynd med bilder som de inte tagit själva, där de istället laddat upp skärmdumpar, bilder från Wikipedia etc. Detta är förstås dåligt från ett upphovsrättsperspektiv, men kan också vara problematiskt för att det inte alltid är så lätt att upptäcka. Vid enstaka tillfällen har användare också loggat fynd som är uppenbart påhittade, t.ex en blåval mitt i Sverige. Utifrån det som analyserats hittills är denna typ av beteende dock inte särskilt utbrett och beteendet håller inte i sig särskilt länge.

För att åtgärda dessa problem gjordes ett antal förändringar i appen:

• Det lades till en funktion för att kunna se onboarding-informationen (där vi beskriver hur appen fungerar) igen efter att man skapat ett konto.
• En skärm som tydligare förklarar appens regler lades till som alltid visas innan man ska logga ett fynd (till skillnad från tidigare då reglerna bara visades en gång).
• En funktion lades till där användare kan anmäla fynd som är felaktiga eller som strider mot användarvillkoren. En initial analys av denna funktion är att många sådana fynd anmäls ganska omgående efter att de loggas. Detta beror antagligen på att det finns en lista i appen som visar de senaste fynden som loggats i Sverige. Detta innebär att det finns en risk att äldre fynd som loggats felaktigt kan vara svårare att upptäcka.

Andra möjliga åtgärder som inte implementerades under projektet men som skulle kunna införas i framtiden för att ytterligare förbättra datakvaliteten:

• Automatiskt moderering - det skulle vara möjligt att använda sig av maskininlärning för att automatiskt upptäcka vissa typer av felloggningar, t ex bilder av människor eller bilder som någon annan har tagit.
• Låta användare testa appen genom att logga t ex husdjur men ge de ett val att inte ladda upp fyndet offentligt.
• Lägga till “fejkade” artbestämningar för de vanligaste exemplen på felaktiga loggningar som hund, katt m.m, som användarna kan använda för att artbestämma sina fynd men exkludera dessa vid delning med Adb. Frågan är bara om det är en bra lösning att uppmuntra användarna att logga “fel” saker eller om det är bättre att informera dom om vad som är korrekt beteende.

Förbättra tid- och platsdata

När ett fynd loggas i appen följer i regel tid och plats med automatiskt, men ibland kan informationen saknas (om användaren t.ex laddar upp en bild tagen med en systemkamera) eller variera i exakthet beroende på telefonens inställningar. För att underlätta för användarna att logga fynd med mer korrekt data infördes funktioner för att ändra fynddatan i efterhand.

• Tid: En funktion infördes för att kunna redigera datum och tid för fynd, både i samband med loggning och i efterhand genom att redigera inställningarna för fyndet. Denna funktion hade också efterfrågats av användare.

• Plats: Det fanns sedan tidigare en funktion för att manuellt lägga till en fyndplats om denna data saknades, men det fanns inget sätt att i efterhand redigera platsen. En sådan funktion infördes i appen tillsammans med en en funktion för att varna användaren ifall fyndets position blev alltför oexakt. En ytterligare åtgärd för att förbättra platsdata var att lägga till en infotext i appen för att påminna användarna om att slå på “exakt position” i mobiltelefonens inställningar.

Engagera medborgare

Biologg använder sig av gamification för att engagera sina användare, och ett fokusområde under projektet var att undersöka hur detta skulle kunna utnyttjas ytterligare för att samla in mer användbar data.

I Biologg får användarna belöningar i form av poäng vid varje fynd som skickas in, oavsett om fyndet är identifierat eller inte. För att uppmuntra användarna att samla in mer olika typer av fynd finns det olika artgrupper som ger olika mycket poäng. Växter och insekter ger minst poäng eftersom det finns många arter och de är enkla att fotografera, medan fiskar ger högst poäng eftersom de är betydligt svårare att fotografera. Användaren har en profilsida som visar både totalpoäng och poäng för varje artgrupp. För att ge spelarna delmål att sträva efter är poängen indelade i “nivåer”, så man kan se vilken nivå man ligger på för varje artgrupp samt hur många poäng som krävs för att nå nästa nivå. I appen finns också “utmaningar” för att ytterligare uppmuntra användarna att logga specifika arter eller artgrupper.

Under projektet gjordes en analys av de fynd som samlats in i Biologg sedan juni 2019. Där kunde man se att fynden övervägande bestod av växter och insekter, till skillnad från Artportalen där den största mängden fynd är av fåglar. Detta tyder på att Biologg kan vara ett bra komplement till Artportalen för att jämna ut distributionen av fynd bland artgrupper.

Uppmuntra användare att logga mer “värdefulla” fynd

Biologg använder sig idag fortfarande av relativt få mekaniker för att uppmuntra olika beteenden, men det skulle finnas möjlighet att använda fler. Ett av syftena med samarbetet med Adb var att få mer insikt i vilka beteenden som man skulle kunna uppmuntra för att samla in mer värdefull data. Genom en workshop identifierades ett antal möjligheter:

• Uppmuntra användare att logga samma art flera gånger: Det finns idag ingen mekanik som belönar att användaren loggar samma art, så det finns en risk att man som användare känner att en art är “klar” om man loggat den en gång. Under workshopen konstaterades det att det skulle kunna vara ett värde att logga samma art flera gånger, så länge det är i ett nytt område. En möjlig lösning skulle kunna vara att ge en poängbonus om samma art loggas inom ett visst avstånd från det första, dock skulle det kunna bli komplicerat eftersom olika arter har så olika utbredning (en fågel kan röra sig över mycket större ytor än t.ex en växt). En annat scenario skulle kunna vara att logga samma art flera år i följd, vilket skulle kunna användas t.ex för fenologiska studier.
• Uppmuntra användare att logga nya arter: I appen får man i nuläget enbart poäng för artgrupp, men man skulle även kunna inkludera en “ny art”-bonus för att uppmuntra användaren att logga nya arter som de inte loggat förut.
• Logga rödlistade arter: Fynd av rödlistade arter kan anses vara mer värdefulla för kartläggning, och man skulle därför kunna införa funktioner för att uppmuntra användare att logga sådana fynd, t.ex genom att ge en poängbonus. Problemet är dock att rödlistade arter kan vara svåra både att hitta och känna igen, vilket kan innebära att arter blir felaktigt identifierade. En alternativ metod skulle kunna vara att skapa utmaningar som också utbildar användare i vad de letar efter genom att ge information om habitat och artbestämning.
• Logga ovanliga arter: Användare skulle kunna motiveras genom att få poängbonusar för att logga arter som det finns få fynd av, men även där kan det finnas en risk för felidentifiering.
• Logga invasiva arter: Att logga invasiva arter är något som kan vara till stor hjälp för att kartlägga och bekämpa invasiva främmande arter. Ett sätt att motivera användaren skulle kunna vara att utdela extrapoäng för fynd av invasiva arter. En utmaning där är dock att invasiviteten av en art kan variera beroende på plats, en del arter klassas som invasiva i EU fast de inte är det i Sverige, och andra arter som är invasiva i Sverige är inte klassade så av EU. Via Adb:s tjänst Artfakta kan användare rapportera in fynd av invasiva arter, men man har där observerat att användare ofta rapporterar in felaktiga observationer. Att informera användaren om vilka arter som är invasiva, varför de är det och hur man identifierar arterna i Biologg skulle både kunna öka mängden rapporter och bidra till att rapporterna blir mer korrekta.
• Nollobservationer: Att rapportera vilka arter man inte hittar kan också ha stort värde, exempelvis för att följa upp om åtgärder för att bekämpa invasiva arter har haft effekt. Adb lanserade nyligen tjänsten Checklista, där användare kan bocka av vilka arter man hittat respektive inte hittat vid ett visst tillfälle. Något liknande skulle kunna införas i Biologg. En annan möjlig lösning skulle kunna vara att uppmuntra användare att försöka återobservera ett fynd som någon annan har loggat tidigare, och då ange om man hittat arten eller inte.

Tillgängliggörande av data

Tillgängliggörande via SLU Artdatabankens tjänster

Adb är en viktig förvaltare av biodiversitetsdata i Sverige och den data de tillhandahåller används av bland annat forskare, naturvårdare, länsstyrelser och myndigheter för att se arters utbredning. Informationen används bland annat som underlag för naturvårdsbeslut. Den största delen av datan kommer från Adb:s egen tjänst Artportalen men de förvaltar även data från andra källor, främst från andra myndigheter och forskningsprojekt. Under 2021 blev Adb även medlem i det internationella nätverket iNaturalist Network. Samarbetet innebär att fynd som uppnått “research grade” i iNaturalist också finns tillgängliga via Adb:s tjänster. Målet för detta projekt var att tillgängliggöra data även från Biologg, vilket då blir den första tjänsten som levererar data som en helt oberoende aktör utan koppling till forskning eller myndigheter.

Tillgängliggörandet av Biologgs data går till så att fynddatan skördas dagligen av Adb:s Species Observation System (SOS). Via SOS API blir fynden tillgängliga i Fyndkartor som är en del av Adb:s webbtjänst Artfakta. I Fyndkartor kan man söka och filtrera på olika arter eller artgrupper och visualisera fynden på en karta. I vanliga fall inkluderas alla tillgängliga datakällor automatiskt, men på grund av Biologgs annorlunda dataset valde man att exkludera Biologgs data från de förvalda och istället låta användarna manuellt välja att inkludera Biologg. Ett problem med detta är dock att det inte tydligt kommuniceras för användarna att Biologgs data måste väljas manuellt, så detta är något som Adb kan behöva arbeta vidare med genom att lägga till en informationstext eller informera användarna på andra sätt. Förutom Fyndkartor så tillgängliggörs Biologgs data även via Artsök, som är en tjänst som Länsstyrelserna använder sig av. Andra myndigheter som Skogsstyrelsen och Jordbruksverket jobbar på att utveckla egna applikationer som också kommer att hämta data via SOS-API:et. Datan delas också vidare till GBIF-Sweden, som förvaltas av Naturhistoriska Riksmuseet. Därifrån delas datan vidare till den svenska databasen SBDI samt den internationella databasen GBIF, vilket gör datan tillgänglig internationellt.

Eftersom man i samarbetet med Overstellar för första gången tillgängliggör data från en helt oberoende aktör ställdes det högre krav på kommunikation till de eventuella användarna av datan för att informera om var datan kommer ifrån och hur den samlats in. Detta gjordes i projektet genom att lägga till nödvändig information i metadatan när fynden exporteras från Biologg samt genom att skapa en informationssida i Fyndkartor för att beskriva datakällan.

Validering av data

I Adb:s tjänst Artportalen finns idag en funktion för expertvalidering av fynd, men den är i nuläget endast tillgänglig för fynd som rapporterats via Artportalen. Det finns idag planer på att skapa en ny valideringsfunktion där även annan data kan inkluderas, däribland fynd från Biologg. Att kunna validera fynd skulle innebära att det är större chans att datan används av t.ex kommuner och landsting, då man idag kan välja att filtrera bort fynd som inte är validerade. Detta skulle kunna öka chanserna att data från Biologg kommer till användning för t.ex bekämpning av invasiva arter. För att underlätta validering av fynd bör det finnas ett sätt för validerare att kontakta den som loggat fyndet. Det skulle också underlätta om valideraren har möjlighet att granska bilder.

Delning av data, upphovsrätt och GDPR

En viktig del av projektet var hanteringen av den data som användarna laddar upp i appen och på vilket sätt denna delas med Adb. Målet var att dela data som kan vara användbar för forskning och naturvård samtidigt som

• användarnas integritet skyddas
• att användarna informeras på ett bra sätt om vad som händer med deras data
• de genom appens användarvillkor kan godkänna hur datan hanteras

Den data som appen samlar in om användarna är dels användaruppgifter i samband med registrering och dels den data användaren själv laddar upp i appen. Ett mål med appen har sedan start varit att inte samla in mer data om användarna än vad som är nödvändigt. Därför behöver användarna inte ange fullständigt namn när de skapar ett konto i appen utan endast ett användarnamn som används för att visa vem som har rapporterat ett fynd. Förutom användarnamn behöver man också ange en e-postadress eftersom detta krävs för kontohantering. När en användare laddar upp ett fynd består datan av en eller flera bilder (man kan inte logga ett fynd utan bild), eventuell artbestämning samt tid och position för fyndet.

Utmaningarna med att dela fynddatan med Adb handlade dels om vilken data som skulle delas, under vilken licens användarnas bilder skulle delas samt hur appens användarvillkor och integritetspolicy skulle formuleras. I början av projektet delades fynddata i form av art, tid och position med ett anonymt användar-id istället för användarnamn eftersom datan då inte skulle räknas som persondata. Att dela fyndbilder visade sig dock vara ett svårare problem eftersom man enligt svensk upphovsrätt alltid har rätt att namnges som upphovsman, och den rätten kan inte förhandlas bort. Alltså skulle det inte vara möjligt att slippa ange upphovsman genom att ange i appens användarvillkor att alla bilder som laddas upp i appen hamnar under licensen CC0 (“No rights reserved”). Den licens som rekommenderas av DIGG (Myndigheten för digital förvaltning) är CC BY-4.0 som tillåter att bilder delas fritt under förutsättning att det anges vem upphovspersonen är. Detta visade sig vara problematiskt eftersom Biologg inte samlar in användarnas namn. En lösning skulle kunna vara att man anger användarens användarnamn istället (om detta kan anses vara tillräckligt). Om dessa delas med Adb innebär det dock att all fynddata då kan räknas som personuppgifter, eftersom de då kan associeras med en person. Detta skulle troligtvis innebära att man för att dela bilder skulle behöva upprätta ett personuppgiftsbiträdesavtal mellan Overstellar och Adb.

En annan lösning för att ytterligare öka användarnas kontroll över sina verk skulle kunna vara att införa en funktion i appen där användarna själva kan välja att ange sitt eget namn som upphovsman, samt välja under vilken licens de vill att bilderna ska delas.

En annan fråga gällande personuppgifter var hur personer som validerar fynd skulle kunna kontakta personen som loggat fyndet för att ställa frågor. Detta skulle eventuellt kunna lösas genom att låta en validerare skicka en förfrågan till användaren om att få dennes kontaktuppgifter eller genom att appen förmedlar meddelanden mellan valideraren och användaren.

Eftersom Biologg kan ha användare som är minderåriga var det viktigt att vara extra försiktig med delande av data. För att dela persondata krävs samtycke från användaren, och eftersom man inte kan räkna med att barn förstår innebörden av att dela datan behöver samtycket komma från barnets vårdnadshavare. Det är dock svårt rent tekniskt att säkerställa att vårdnadshavaren gett samtycke utan att inkräkta på användarens integritet t.ex genom att kräva att användaren anger födelsedatum. Lösningen i detta fall blev att inkludera en kryssruta som informerar användaren om att man måste be sin vårdnadshavare om tillstånd för att kunna skapa ett konto.

Framtida möjligheter

Tillgängliggörandet av Biologgs data öppnar upp för flera möjligheter att använda Biologg som ett verktyg i olika sammanhang.

Forskning

Ett möjligt användningsområde för Biologg skulle kunna vara för att samla in specifika data för forskningsprojekt. Det finns ett flertal exempel där mobilappar använts för att samla in fynddata för ett särskilt forskningsprojekt, exempelvis Nyckelpigeförsöket, Fjällkalendern och Fågelbär. Fördelen med mobilappar är att att de är mer användarvänliga och mer anpassade för att använda på mobilen än webbappar. Man kan också nå ut till användare på ett annat sätt genom deras appbutiker. En nackdel med appar är att kostnaden för både utveckling och underhåll är hög, vilket innebär att många appar som utvecklas i samband med forskningsprojekt blir kortlivade, också mycket på grund av att forskningsprojekt i regel är tidsbegränsade. Den tjänst Biologg skulle kunna erbjuda är att, istället för att utveckla en helt ny app, skapa en utmaning i appen för ett specifikt projekt. Därmed skulle det bli betydligt billigare för forskarna eftersom de bara behöver betala för själva utmaningen och inte för hela appen. Man skulle dessutom kunna välja hur länge projektet ska pågå och när på året utmaningen är aktiv. Det skulle också krävas mindre marknadsföring för att få medborgare att bidra med data eftersom appen redan har en etablerad användarbas. Eftersom fynden finns tillgängliga via Adb:s tjänster skulle det vara enkelt för forskarna att få tillgång till datan, och den skulle även kunna användas av andra aktörer. Lagring av data är ett problem idag då mycket data som samlats in inom specifika projekt inte lagras långsiktigt på en plats som är allmänt tillgänglig.

Ett önskemål som framfördes vid en intervju med en forskare vid Lunds Universitet var att forskare kan vilja få “förtur” till datan så de hinner analysera resultatet innan den blir allmänt tillgänglig.

En utmaning med att använda Biologg som verktyg är att forskningsprojekt ofta behöver specifik data som idag inte samlas in i appen. Exempel från projektet Drottning 2020 är hur länge man letat efter en viss art, väderförhållanden, eller vilken värdväxt arten hittats på. Det kan behövas vidare undersökningar för att hitta lösningar på hur den typen av information kan inkluderas i appen.

Naturvård

Invasiva arter

För kartläggning och bekämpning av invasiva främmande arter är det viktigt att få in observationer från allmänheten. Det finns idag flera vägar för att rapportera men det kan vara svårt för medborgare att förstå hur och var man rapporterar. Medborgare får idag inte heller så mycket återkoppling på vad som händer med observationerna man skickar in. Adb har också observerat att det är ganska hög andel rapporter som är felaktigt identifierade. Några fördelar med att använda Biologg är t ex:

• Man kan ge medborgarna information om vilka arter de ska leta efter och hur man känner igen dom.
• Det är enkelt att rapportera in fynden.
• Alla fynd har bilder, vilket är en stor fördel vid validering.
• Man kan engagera fler att samla in fynd genom att skapa utmaningar och belöningar.
• Man skulle kunna skapa utmaningar för specifika områden.
• Man skulle kunna skapa bättre återkoppling på vilka åtgärder som gjorts.

När det gäller återkoppling finns det idag inget enkelt sätt att meddela användare om att en åtgärd har utförts till följd av att en invasiv art har rapporterats. Som det fungerar idag är att naturvårdare rapporterar en ny observation där en invasiv art har bekämpats, som inte är kopplad till den ursprungliga rapporten. En möjlighet skulle kunna vara att ge användare ett automatiskt meddelande när en åtgärd utförts i samma område där de loggat ett fynd, men det skulle bara fungera för stationära arter som växter. Ett annat sätt att ge användare mer återkoppling skulle kunna vara att ge en automatisk bekräftelse efter att de loggat ett fynd av en invasiv för att tala om att fyndet har tagits emot tillsammans med information om hur det kommer behandlas, t.ex “ditt fynd har tagits emot av Stockholms kommun och kommer att utvärderas”.

Under projektet skapades designförslag på hur man skulle kunna utforma olika typer av utmaningar i appen för att uppmuntra användare att samla in fynd av invasiva arter:

Visa information i appen om vilka arter som är invasiva: I Adb:s webbtjänst Artfakta finns information om invasiva arter. Den informationen visas idag inte i appen när man läser fakta om en viss art. Det skulle vara möjligt att visa en markering för arter som är invasiva och inkludera information om varför arten är invasiv samt hur den bekämpas. Detta skulle kunna bidra till att utbilda användare om hur de ska hantera en art som visar sig vara invasiv.

‍

‍

Utmaning för att logga invasiva arter: Ett sätt att både utbilda användare i att känna igen invasiva arter samt att få in fler fynd av skulle kunna vara att skapa en utmaning i appen för en eller flera invasiva arter. Där skulle man kunna informera användare om vilka arter som är invasiva och varför, hur man känner igen arter samt hur man hanterar dom. En frågeställning är dock om man i nuläget bör uppmuntra användare att logga invasiva arter via Biologg, eftersom vi ännu inte vet i vilken utsträckning fynden kommer att användas av kommuner och länsstyrelser. En möjlighet skulle vara att utforma en utmaning i samarbete med en viss kommun eller länsstyrelse för att säkerställa att fynden kommer att användas.

‍

‍

Utmaning för att utbilda användare om invasiva arter: En annan typ av utmaning som ännu inte använts i appen skulle kunna vara någon typ av kunskapstest som ett quiz eller memory. Detta skulle vara ett sätt för användare att öva på att känna igen invasiva arter så att de blir bättre på att känna igen arterna ute i naturen.

Engagera och utbilda medborgare om biologisk mångfald

Biologg i skolan

Genom den feedback som kommit in från användare vet vi att det redan idag finns flera lärare som använder Biologg i biologiundervisningen. Genom intervjuer med biologilärare och naturskolor identifierades ett antal funktioner som skulle kunna göra appen mer användbar för undervisning:

• Göra det möjligt för elever att logga in med samma konto som de använder för andra applikationer i skolan.
• Lägga till funktioner för att skapa och administrera grupper så att läraren enklare kan se vad eleverna gör.
• Skapa utmaningar och quizar som överensstämmer med läroplanen. Här skulle det kanske vara möjligt att samarbeta med någon leverantör av läromedel.
• Skapa tävlingar mellan olika skolor eller klasser.
• Samarbeta med forskare för att samla in data för forskningsprojekt.

Bioblitzar

En bioblitz är en typ av arrangemang som används för att engagera medborgare i biologisk mångfald på en viss plats. Det brukar oftast arrangeras som en dagsaktivitet där medborgare bjuds in till att samla in observationer av arter i ett visst område. Man brukar då också ha experter med på plats som hjälper deltagarna att identifiera sina fynd. Ofta rapporteras fynden in via Artportalen men även appen iNaturalist har använts vid bioblitzar arrangerade i Sverige. I de fall man använt Artportalen har fynden från besökarna ofta samlats in på plats för att sedan rapporteras in av en expert. Under pandemin har bioblitzar i större utsträckning arrangerats digitalt via Facebook, där deltagare postat sina fynd i en Facebook-grupp och fått hjälp av experter för att identifiera fynden.

Under projektet gjordes ett test för att skapa en bioblitz-utmaning i Biologg i anslutning till Biologiska Mångfaldens Dag 21 maj. Utmaningen varade under fyra dagar och var öppen för hela Sverige. För att marknadsföra den så skapades ett Facebook-evenemang. De funktioner som infördes var:

• Tidsbegränsning: Utmaningen var bara möjlig att delta i under specifika datum.
• Översikt av andras fynd: En flik lades till för att visa alla fynd som andra användare loggade genom utmaningen. Syftet var att skapa en känsla av gemenskap och att uppmuntra användare att hjälpa varandra att artbestämma fynden.
• Loggning av fynd från utmaningen: Tidigare loggades fynd automatiskt som en del av en utmaning, men för att kunna mäta vilka utmaningar som användarna aktivt deltar i infördes funktionen att logga fynd direkt från utmaningen.

Resultatet från bioblitzen blev 628 fynd av 310 olika arter. Resultaten delades på Facebook och på biologg.se med statistik över artgrupper samt en interaktiv karta över alla fynd som loggades.

‍

‍

‍

För detta test gjordes en bioblitz för hela Sverige, men det skulle vara möjligt att skapa lokala bioblitzar för särskilda områden. De skulle också kunna arrangeras i samarbete med länsstyrelser, kommuner, lokala föreningar eller forskare. Man skulle också kunna använda Biologg som ett verktyg för att låta experter att hjälpa till med identifiering av arter. För att utveckla denna idé ytterligare skulle man kunna lägga in en funktion för att filtrera fynd på artgrupp, så att en expert på t.ex. insekter lätt skulle kunna hitta relevanta fynd att kontrollera. Under projektet skapades också koncept för att visa ytterligare information om användare så att man kan se vem som ger förslag på ens fynd, så att användare skulle kunna se vilka artförslag som kom från en expert.

Slutsatser

Enkelhet, användarvänlighet och att skapa engagemang är viktiga faktorer för att få fler medborgare att interagera med offentlig sektor. Det kan också innebära utmaningar då man inte alltid kan förutsätta att användarna beter sig på ett sätt som är förväntat. Att engagera medborgare har dock stor potential, inte bara för att samla in data som kan användas för att skydda den biologiska mångfalden, utan även för att stärka förståelsen för naturen bland allmänheten. Vi tror att Biologg kan fungera som ett bra komplement till mer forskningsinriktade plattformar som Artportalen genom att den riktar sig mot en målgrupp som inte har så stor kunskap om arter och natur.. Även om projektet fokuserade på att leverera data så är en viktig funktion med appen också att få fler medborgare att intressera sig för naturen och vilja lära sig mer. Det finns också många möjligheter att använda Biologg för att stärka förtroendet för offentlig sektor genom att göra den information som finns om arter och t ex vilka som är rödlistade eller invasiva mer lättillgänglig. Det finns också möjligheter att ytterligare stärka interaktionen mellan medborgare och offentlig sektor genom mer direkt kommunikation om t.ex behov av datainsamling, vilket är något som Overstellar kommer att arbeta vidare med efter projektet.